torsdag 28 november 2019

Hampan flyttar in hos oss

Vårt älskade sommarhus på Gotland ska få ett litet gästhus på tomten som ska rymma kompisar, familj och brokiga tonåringar (om mååånga år). Det är lång tid kvar, bygget drar igång först våren 2021 men vi har redan börjat snegla på lite olika byggmaterial, bl.a. isolering.


Bild: Sommarhuset från Gotland

Isolering är ett av många ämnen som diskuteras inom hållbart byggande. Traditionellt så är mineralull en av de vanligaste varianterna, ett oorganiskt (dött) material som finns både i form av lösull, skivor och mattor. Fördelarna är flera, bland annat är det brandsäkert, relativt billigt och ger en god isolerförmåga. Eftersom det ofta innehåller kemikalier och inte går att återvinna så är det inte ett bra alternativ. Mineralull kan inte heller ta upp fukt vilket innebär att fukten buffras i byggmaterialen runtomkring. Läs mer om mineralull här



Bild: Sommhusinspo från Arch Daily

Det finns många organiska isoleringsprodukter typ torv, sågspån och kutterspån som har använts länge, framförallt i äldre hus. På senare tid har cellulosafiber blivit en av de vanligaste varianterna. Cellulosafiber finns i form av lösull, isolerskivor och fibercementskivor. Den innehåller returpapp eller träfiber och går att återvinna. Något dyrare än mineralull. Andra hållbara isolermaterial är halm, fårull, kalciumsilikatskum, kork och kokosfiber. Läs mer om olika isolermaterial här




Bild: Sommarhuset "Sahara" av Skälsö Arkitekter

Det finns flera intressanta svenska tillverkare av hållbar isolering bl.a.: 

Icell 
Säljer miljövänliga isoleringsskivor i cellulosa. Skivorna är producerade av återvunna tidningar och är fria från borsalt och borsyra. Läs mer om Icell och cellulosaisolering här

Ekofiber
En annan leverantör av cellulosaisolering är svenska Ekofiber. Isoleringen är tillverkad av förnyelsebar råvara och har hög denisitet och värmekapacitet. Läs mer här

Träullit
Träullit är ett svenskt företag som säljer isolering av cementbunden träull från gran. Träullit är återvinningsbart vilket gör det till ett betydligt bättre alternativ än mineralull. Läs mer här

HF Ekoisolering
Ekofiber är också det ett cellulosabaserat isoleringsmaterial som består av 95 % återvunnet returpapper. Det är diffussionöppet och har hög värmekapacitet. HF Ekoisolering säljer lösullsisolering. Läs mer här

Ekolution
Erbjuder fossilfri och återvinningsbar hampafiberisolering. Hampafibern är ljudisoleriande, diffusionsöppen och emissionsfri. Hampaisoleringen är koldioxidnegativ, vilket innebär att det finns mer bundet koldioxid i hampan än vad det går åt till framtagandet av slutprodukten. Hampa behöver inte impregneras eftersom den har en naturlig svamp och bakteriehämmande inverkan. Läs mer här. En annan leverantör av hampafiberisolering är hampaprodukter.se

Göteborg Stad är även på gång med isolering av sjögräs. Läs mer här

Planen är att vi ska bygga sommarhuset med prefabricerade paneler av hampakalk. Dessa har hög värmekapacitet och är diffusionsöppna, vilket innebär att väggarna "andas". Japp, himla spännande ska det bli. :) Mer om detta framöver. 


Milla 







onsdag 27 november 2019

Bostadsprojekt att hålla koll på

Nyss hemkommen från Ekocentrums seminariedag "Bygg i omställningstid" och känner mig helt fullproppad med inspiration. Det pågår otroligt många spännande byggprojekt och det finns en knallröd tråd i dessa projekt - hållbara materialval och en tillbakagång till ett mer socialt boende. Som före detta medarbetare (men med hjärtat kvar) inom HSB känns det så himla kul att se att gemensamhetsutrymmen får revansch och att fastigheterna utformas för ett ökat resursdelande och social kontakt. Här är några spännande projekt som jag ser fram emot att följa. 

Kvarteret Islaggen
White Arkitekter har tillsammans med Tornet ritat Kv Islaggen - 57 hyresrätter och bostadsrätter i Helsingborg med inflyttning 2021. Bostäderna kommer certifieras enligt Miljöbyggnad Silver med kemikaliesmarta material, vattensnåla tvätt- och diskmaskiner et c. Balkongerna rymmer växtlighet, odling och gröna fasader. Fastigheterna laddas med naturlig energi via solpaneler, fjärrvärme, geoenergilager och solhybridsystem. Överskottet används till att ladda elbilar och elcyklar. De boende kommer att kunna använda låd- och lastcyklar gratis. Det kommer också finnas möjlighet att låna maskiner och verktyg. Läs mer om projektet här

Bild: Kvarteret Islaggen, källa White Arkitekter


Modulhuset High6
Tengbom Arkitekter har ritat High6 i Kalmar, en modulfastighet av trä och glas med 31 lägenheter, på uppdrag av Obos och Smart Housing Småland. Huset uppförs i prefabricerade moduler som är färdigutrustade med vitvaror m.m. Modulerna transporteras cirka 10 mil från fabrik och tar cirka 1 arbetsvecka att montera på plats. Bostäderna blir inflyttningsklara 2020 och certifieras med Miljöbyggad Silver. I fastigheten kommer flera gemensamhetsutrymmen att finnas såsom cykelverkstad, växthus och gemensam takterrass. Byggnaden kommer att användas som testbädd för att testa olika innovativa lösningar även efter inflyttning. Läs mer här. 



Bild: High 6, källa Tengbom Arkitekter


Brf Notuddsparken
I Västerås är brf Notuddsparken under uppförande. Ett Svanenmärkt, energieffektivt passivhus med solceller och värmeväxlare för spillvatten. I fastigheten finns ett gemensamt kylrum för varuleveranser och de boende har tillgång till elbilspool och ellådcykel. Stommen och fasaden är byggd av svenskt massivt trä. Läs mer om Notuddsparken här


Bild: Brf Notuddsparken, källa: Notuddsparken
ETC Hyreshus
Det mest spännande projektet av alla är nog ändå ETCs hyreshus. Det är klimatsmart på riktigt. Fastigheterna är isolerade med träfiber, har vattenåtervinning och egen energiförsörjning från taken och balkongerna. Husen ingår i ett gemensamt solcellsnät och rymmer plats för en damm med regnvatten. Fastigheterna finansieras via crowdfunding och kommer att byggas i Västerås, Malmö och Växjö. Läs mer om projektet här


Bild: ETC Hyreshus, källa: ETC

Här är ett par andra initiativ som är väl värda att kasta ett öga på

HSB Living LAB
KTH Live-in LAB

Ha en fin dag därute! 

Milla 


fredag 26 april 2019

Mer linoleum tack

Om någon månad släpper Golvbranschen sin årliga statistik över trender och försäljningsvolymer för sålda golv i Sverige. Fjolårets rapport visade att 60 % av de golv som läggs i Sverige är av trä, linoleum eller laminat. Resterande 40 % är uteslutande syntetiska material såsom plast, textil och övriga golvmaterial. I början av 90-talet var läget ett annat. Då stod plast och textilgolven för 70 % av marknaden medan trä, linoleum och laminat stod för 30 %. Läs mer här. Plastmattorna gjorde en storslagen entré på 60-talet, innan dess var linoleum dominerande på golvmarknaden.  

Det här med linoleum är inte dumt alls. Det är rent av en av mina favoriter, trots att vi tyvärr inte har några linoleumprodukter hemma. Vid sidan av Ekorummet jobbar jag med uppdrag inom giftfri förskola och jag blir alltid lika förvånad över att linoleumgolv inte är mer vanligt förekommande på just förskolor. Linoleum har många fördelar, det är hyfsat billigt, lätt att lägga, hållbart, värmeisolerande och ljuddämpande. Dessutom finns det numer linoleumgolv som är klimatneutrala. 


Bilder: hämtade från Forbo Flooring Systems Pinterestanslagstavlor

Så vad är linoleum egentligen? 
Linoleum framställs av sågspån eller ett mjöl av kork, kokt linolja, harts, torkmedel och färgpigment. Till allra största delen består linoleum alltså av naturliga material och bindemedlet kommer från växtriket. Linoleum funkar utmärkt i alla utrymmen förutom våtutrymmen. Det är slitstarkt och går utmärkt att ha i offentliga miljöer som skolor och förskolor. Läs mer om linoleum på Golvbranschen.se 

Linoleum togs fram första gången på 1860-talet och bara ett par decennier senare startades Sveriges första linoleumfabrik i Värmland; Linoleum AB Forshaga (idag Forbo Flooring Systems). Forbo finns kvar och är inte bara Sveriges största leverantör, de har också ett hållbarhetstänk som inte går av för hackor. Enligt Forbo är deras linoleum koldioxidneutral eftersom produktionsprocessen är energieffektiv och golvets komponenter (jute, lin och träd) absorberar koldioxid under sin livstid. Golven är biologiskt nedbrytbara och kan även användas för uppvärmning när golvet är förbrukat (efter drygt 30 år) Läs mer på Forbos hemsida. 

Linoleum kan användas till annat än bara golv såsom anslagstavlor, ytmaterial till olika möbler som bänkar, skrivbord et cetera. 


Bilder: hämtade från Forbo Flooring Systems pinterestanslagstavlor

Danska JKE Design har tagit fram en himla fin köksserie med linoleumfronter. Linoleum visar inga fingeravtryck vilket såklart är en bra grej i just kök. Fronterna finns i flera fina färger. Stiligt värre.  


Bilder: Kök med linoleumfronter från JKE Design



Trevlig helg! 

Milla 

tisdag 9 april 2019

Pepp för uteliv

När vi var nyinflyttade i vårt älskade hus var vi helt okunniga om allt vad trädgård heter. Vi tog över huset efter kvinnan med Tyresös tveklöst grönaste fingrar. Stora prunkande rabatter avlöste varandra och hon hade dessutom fått till den där perfekta mixen som gjorde att trädgården hela tiden blommade. Det var fullt liv från april till slutet av oktober. Underbart och superstressande, ett svårt arv att ta vid för ett par som inte ens visste hur en Forsythia ser ut. Medan grannarna berättade om alla timmar Sonja hade lagt ned i "vår" trädgård trampade jag och D stressat omkring på gräsmattan och försökte bli av med handsvetten. Det slutade med att världens bästa svärmor fick komma till undsättning. Ett otal gånger. Nu, snart 9 år senare, har vi fortfarande supermycket kvar att lära men vi börjar i alla fall få lite koll på växterna och intresset blir lite större för varje år som går. Nu känns det till och med peppigt att dra igång med trädgårdsfixet. :-)

Från vänster: inspirationsbild från smartdesignstudio.com, altanbild från Moelven.com/Pinterest
Vi hade ett altandäck på balkongen som vi fick ta bort på grund av fuktproblem. Det blir dock ett nytt försök senare i vår igen :-)  För er som har altan kommer här lite tips på bra miljövänlig såpa att göra rent med. Vill du läsa mer om hur en på bästa sätt kan såpskura altanen så kan jag varmt rekommendera städbloggen.

Från vänster: Garage & stallsåpa  259 kr/2,5 liter Västerbottens Såpa, skurhink av rostfritt stål 149 kr Granngården, skurborste för skaft 95 kr Gysinge, inspirationsbild från m-arkitekter

Årets projekt blir att flytta runt bland odlingarna. Kryddorna ska flyttas från en otillgänglig ränna bakom hallonbuskarna till rabatten närmast köksdörren. Jag tänkte även gräva upp ett par nyponbuskar som jag svär över varje år. 


Från vänster: inspirationsbild almbacken.se/pinterest, lövkorg rustik av pil 159 kr Granngården, planteringsspade av stål och ask 245 kr Byggfabriken, ogräsverktyg nunki 395 kr Byggfabriken, planteringsbord av akacia och förzinkad plåt 499 kr Granngården

Planen är att inte köpa något nytt till vår uteplats i år. Istället ska vi fräscha upp de krukor vi har stående i garaget och ta hand om de skott vi har planterat från fjolårets blommor. Får se hur det går. Zeta har hur som helst tagit fram en linoljefärg tillsammans med Ottossons Färgmakeri. Den funkar finfint att fräscha upp krukorna med. 


Från vänster: borste till blomkrukor 100 kr Qvesarum, linoljefärg till krukor 79 kr/125 ml Zetas, inspirationsbild från Pinterest


Avslutar med några härliga inspirationsbilder från Pinterest.  


Från vänster: inspirationsbild från Studioelwa.se, inspirationsbild från Granit/Pinterest

Lycka till med vårfixet! 

Milla 


torsdag 27 september 2018

Ruvar inomhus

September, tidig höst och redan nu spenderar vi nästan hela dagarna inomhus. Och precis som varje höst går en runt och förfäras över allt som borde styras upp hemma. Det är sommarkläder som ska packas undan, ogräs som ska rensas bort en sista gång, fönster som ska putsas osv. osv. Istället för att sätta igång hasar jag dessutom runt hemma, grubblar på hur jag kan möblera om och slår mig ned  med datorn i soffan för att googla på inspiration. Pinterest, Instagram och inredningssajter. Som vanligt fastnar jag för allt som är grönt. Vi har tre gröna rum hemma i olika nyanser, vårt sovrum, kontoret och hallen. Så himla fint. Behövs det egentligen någon annan färg? Can't get enough.
Här kommer några gröna favoriter (o en och annan rosa).


Från vänster: papperstapet från Lim & Handtryck, skrivbord CPH90 i ek från Hay, vas Ball från Cooee Design, kudde av alpaca- och fårull från Elvang, klämspot från Granit, sidobord Come here i ek från Woud




























Klassiska fåtöljen "The Spanish Chair"  av Borge Mogensson för Federicia. En jubileumsutgåva i begränsad upplaga. Ljuvlig och alldeles för svindyr. 
Från vänster: Foto Container 5 från Malin Ekström/madebygotland.se, bordslampa Marselis från Hay, sängkläder Wilted av ekologisk bomull från Midnatt, klädskåp Massiv 2 av björk och målad med tempera från Norrgavel. 


Hörs snart igen! ♡

Milla

onsdag 18 april 2018

Ekorummet gästar Bostadspodden


Förra veckan gästade jag Bostadspodden för att prata ekorenovering med Kalle Nilvér och Josephine Linghammar på Booli. Klicka här för att lyssna eller läs sammanfattningen nedan. 
 



Vad innebär ekorenovering?
Ekorenovering, som vi använder begreppet, handlar om 2 saker.

1. Hushålla med resurser och värna om miljön och klimat.  Renoveringen ska lämna så litet avtryck på miljön som möjligt. Det innebär att välja energieffektivare vitvaror, välja en mer effektiv ventilationslösning än vad man har idag, en bra isolering, återvinningsbara material, byta ut till energieffektiva fönster osv.

2. Giftminimera hemmet för att skapa en sund och hälsosam inomhusmiljö. Det innebär i praktiken att renovera med så naturliga material som möjligt som inte förstör inomhusluften och påverkar vår hälsa negativt.
 
Varför är det här viktigt?
Genomsnittssvensken flyttar 10 gånger på en livstid och svenskarna ligger, tillsammans med danskarna, i topp globalt när det gäller att renovera bara för att förnya stilen i hemmet.  I många kulturer exempelvis Japan är det betydligt vanligare att man renoverar för att ändra en funktion eller skapa mer utrymme.

Byggmaterialbranschen är en bransch som omsätter miljarder i Sverige och försäljningen av byggmaterial ökar hela tiden. Under januari-februari i år ökade omsättningen med cirka 7 % jämfört med samma period förra året. Cirka 35 % av försäljningen är direkt till privatpersoner. Ytterligare en stor del säljs till hantverkare som ska renovera åt privatpersoner. Många byggprodukter innehåller giftiga ämnen, ämnen som vi vanliga människor har dålig koll på men som kan påverka oss mycket. 

Hur ser det ut med lagar och regleringar på området? Vad finns det för konsumentskydd?
Byggmaterial är ett relativt oreglerat produktområde. Sverige har flera miljömål på nationell nivå varav ett handlar om giftfri miljö. Där ingår bland annat att man ska se över farliga kemikalier i byggmaterial. För några år sedan fick Kemikalieinspektionen i uppdrag av regeringen att kartlägga farliga ämnen i byggprodukter. Då identifierade man 46 ämnen som bedömdes vara särskilt farliga. Med särskilt farliga menar man att de är:
  • Cancerogena
  • Reproduktionstoxiska (stör vår fortplantningsförmåga)
  • Allergiframkallande 
  • Hormonstörande
  • Mutagena (d.v.s att de ändrar vår DNA-sammansättning)
I flera andra länder inom EU t ex Tyskland, Frankrike och Belgien finns nationella regler mot ett trettiotal av dessa ämnen. I Sverige finns regler mot ett enda av dessa ämnen och det är formaldehyd som återfinns bland annat i spånskivor. Kemikalieinspektionen menar att konsumentskyddet är för svagt, speciellt för barn som exponeras mer än vuxna för ämnen i både luft och damm inomhus. Kemikalieinspektionen har därför föreslagit att Sverige ska införa gränsvärden på vissa kemikalier, på samma sätt som andra länder har gjort. 

Vilka ämnen är man rädd för?
En typisk inomhusmiljö innehåller över 6000 organiska ämnen varav ungefär en tiondel kommer från byggmaterial. Byggmaterial emitterar farliga kemikalier både i gasform men även i form av partiklar som kan samlas i golvdamm och liknande. Vissa produktgrupper emitterar mer än andra exempelvis lim och fogar medan tapeter släpper ut betydligt mindre. Vissa produkter är farliga genom hela sin livscykel, från att de tillverkas, används, till att de rivs ut och kastas.

Man pratar om två grupper av ämnen, flyktiga organiska ämnen (VOC:er) och semi flyktiga organiska ämnen (SVOC). Halten av VOC:er är generellt högre inomhus än utomhus och det är också dessa, alltså flyktiga organiska ämnen, som är vanligast i byggprodukter. De släpper ut höga koncentrationer i början och sen övergår det till en låg, konstant nivå inom ett par månader upp till ett år från byggtillfället. VOC:er emitterar oberoende av hur omgivningsmiljön är medan den andra gruppen, SVOC, påverkas av omgivningen, som t ex vilket luftfuktighet det är i lägenheten, vilket temperatur det är och hur ventilationen funkar. Exempel på SVOC:er är ftalater, mjukgörare, flamskyddsmedel, konserveringsmedel etc. Ftalater är hormonstörande och hyfsat vanliga i kablar, ledningar, golv, våtrumstapeter osv. Ftalater finns även i målarfärg, tätningsmedel, lim och ytbehandlingsmedel.

PVC innehåller ofta mjukgörare av olika slag, exempelvis ftalater. Byggsektorn är den bransch där man använder mest pvc –plast, uppskattningsvis 80 % av pvc:n i Sverige används i byggsektorn. PVC tillverkas av vinylklorid som är cancerframkallande. PVC finns i kablar, golv, på väggar (typ våtrumstapeter) och i ledningar. Det säljs fortfarande hyfsat stora mängder plastgolv i Sverige, både sådana som innehåller pvc men även de som inte gör det. typ 6 miljoner kvadratmeter per år. Billigt slitstarkt och håller länge.

För att göra det lite extra knepigt så räcker det inte att läsa innehållsföreteckningen för att veta vilka ämnen som en byggprodukt släpper ut. Vissa produkter emitterar nämligen andra ämnen än vad som står i innehållsförteckningen. När en byggprodukt bryts ned eller reagerar på något annat ämne kan det nämligen uppstå andra emissioner. Emissionerna kan också ändras när materialet åldras eller slits. 

Vilken åtgärd gör störst skillnad?
Att välja sunda och miljövänliga material till ytskikten, ytskikten utgör största delen i ett boende (golv, väggar, tak) Behöver du prioritera så satsa på sovrummet först, där spenderar vi i regel flest timmar på ett dygn.

Att ventilera rätt är viktigt. Genom att hålla en hög luftomsättning så skapas en sundare miljö. Om ventilationen är dålig så kan man skapa ett kraftigt undertryck vilket gör att det kan sippra in luft med dåliga ämnen från husgrunden, vinden eller liknande.

Om man inte vill renovera alls kan man också lägga lite tid på att hålla hemmet välstädat. Många ämnen fastnar som sagt i dammet så det är viktigt att våttorka ibland och dammsuga ganska ofta.   

Var börjar man? 
Gör en plan för din renovering där du spaltar upp vad som behöver göras. Sätt gärna stilen för hela boendet direkt, exempelvis genom mood boards eller inspirationstavlor där man sätter färgskalan för hela boendet direkt.

Skriv en materialförteckning och en inköpslista. Satsa på så få och så naturliga material som möjligt. Materialen ska ha lång livslängd och gärna komma från förnyelsebara källor. Exempel på bra material är lin, ull, trä, sten, tegel, lera, linoleum och kork.Välj gärna golv av massivt trä, helst klickgolv så du slipper använda lim. Stäm av materialförteckningen med ditt försäkringsbolag. 

Leta rätt på bra hantverkare. Berätta vad du har för plan och kolla att de klarar detta kompetensmässigt. Renovera gärna på sommaren eller våren, när det är lätt att vädra. 

 När du ska inreda så kan du gärna köpa gäller inredning är det hyfsat enkelt, det finns många bra alternativ i naturliga material som massivt trä osv. Välj produkter som kan återvinnas, återanvändas eller brytas ned i naturliga kretslopp. 

Avslutningsvis; spika en underhållsplan där du kort skriver ned hur du ska ta hand om ditt hem. Hur ofta ska filtret i ventilationsaggregatet bytas, hur ofta behöver golvet såpas och köksbänkskivan oljas etc. Lägger man ett kalkstensgolv ska man exempelvis inte använda rengöring med salt i, för då vittrar stenen. Ta hand om dina grejer. Det tycker jag är kärnan i ekorenoveringarna, att skapa något som håller och som man tar hand om.

Hur vet man om ett byggmaterial är bra eller inte?
En bra grundregel är att välja så naturliga material som möjligt. Exempel på bra material är lin, ull, lera, trä, sten, tegel, kork och linoleum. Undvik antibakteriella produkter, vinyl, spånskivor, mineralull, cellplast, fogskum, primers, flytspackel och fogmassa.

När man köper kemiska produkter ska man välja sådana med så låg halt av flyktiga organiska ämnen som möjligt. Dubbelkolla gärna om produkten finns på bastaonline.se. De produkter som finns med där lever upp till kraven som finns i REACH – EUs allmänna lagstiftning om kemikalier.

Det finns även flera miljömärkningar av byggprodukter, bland annat vår nordiska märkning Svanen som ställer vissa krav på hälsa, miljö och funktion. Den finns på färg, spackel, lim, fogmassor, köksinredning, linoleumgolv osv. På EU-nivå finns ju EU Ecolabel som fungerar på ett liknande sätt som Svanen. Naturskyddsföreningen har en egen miljömärkning som heter Bra Miljöval. Produkter som är märkta med bra miljval ska vara skonsamma mot miljön och hälsan. Cancerogena ämnen och reproduktionstoxiska ämnen är förbjudna inom den här märkningen. Det är en bra märkning, däremot är den inte så vanlig bland just byggprodukter. Tillverkarna till byggmaterial vill ofta ha internationella märkningar eftersom varorna också ska gå att exportera. Sen har ju Astma och allergiförbundet sin Svalan märkning. Den märkningen är fokuserad på en sund och hälsosam inomhusmiljö som allergier och personer med hög känslighet ska tåla. Träprodukter får gärna vara FSC-certifierade. Då kommer de från skogar som brukas på ett hållbart sätt. Det finns CE-märkning på byggprodukter men den är ganska vag.

Många produkter har säkerhetsdatablad. Det funkar som så att företag som säljer kemiska produkter måste kunna redovisa för användaren vad produkterna innehåller. De är dock inte skyldiga att lämna ut säkerhetsdatablad till privatpersoner men ofta finns dessa blad att hitta på företagets hemsida. Jag gick in och läste ett vanligt säkerhetsdatablad till ett vanligt finspackel som säljs på byggmarknaderna. Där kan du både se varningssymboler, t ex om det irriterar huden eller orsakar ögonskador. Det brukar också stå ”undvik att andas in damm”.  I säkerhetsdatabladen finns avsnitt 11 som heter ”Toxokologisk information”. Där kan du se om de är cancerogena, reproduktionstoxiska, mutagent osv. När jag har gått in random och kollat på dessa blad så står det ofta ”inte klassificerat”. I avsnitt 12 har du ekologisk information där det framgår om produkten är biologiskt nedbrytbar osv. I produktbladet för samma produkt står att den är plastförstärkt och avger mycket låga emissioner. 

Är det svårt att få tag på material? Kan man köpa färg och spackel i en vanlig affär?
Färg är nog det enklaste att få tag i, där går det att hitta bra alternativ i vanliga färghandeln. Annars tycker jag man kan handla i byggnadsvårdsbutiker. På nätet finns ekologiskabyggvaruhuset.se och färgfabriken.com. Även byggfabriken.com har ett bra utbud. 

Hur hittar jag personer som kan det här med ekorenovering?
Man får gärna vända sig till oss på Ekorummet. Ett annat tips är att köpa boken Rumsrent av Katarina Johansson. Det är en bra guide till ekorenoveringar.
Prenumerera på tidningen Kloka Hem. De har bra faktaartiklar och mycket inspiration. Där svarar också gurun Varis Bokalders på byggfrågor. Han håller även kurser i hur man bygger ekohem.På webben finns Ekobyggportalen.se där Catarina Bulow skriver massor av superbra artiklar. Kolla även på klimatsmart.se som tipsar om hantverkare och produkter som är hållbara. 

Var kan man spara in mest energimässigt?
Man kan sänka energiförbrukningen hyfsat bra utan att renovera eller byta ut befintliga vitvaror. Till exempel minskas energianvändningen med cirka 5 % om man sänker inomhustemperaturen med 1 grad.  Diska i maskin istället för att diska för hand. Det går åt mindre varmvatten i diskmaskinen jämfört med att diska för hand.  Man kan kolla att man har ställt in temperaturen i kyl och frys rätt. Rekommendationen från Energimyndigheten är att kylen ska vara inställd på + 5 och frysen -18. Det är både bra för maten och för energiförbrukningen. För varje grad man minskar så ökar energiförbrukningen med cirka 5 %. Ska man renovera om köket så kan man gärna undvika att placera kyl och frys bredvid spisen. När spisen blir varm behöver nämligen kyl och frys jobba lite extra för att hålla temperaturen. Surfa gärna in på Energimyndigheten, de har många bra besparingstips på sin sajt. 

Om man har möjlighet att byta ut en vitvara, vilken är då viktigast att byta ut?
Kyl och frys står ju på dygnet runt och är ofta de vitvaror i hemmet som drar mest energi. De har ju dock blivit väldigt mycket energieffektivare än vad de var för en tio-femton år sedan. De har tjockare isolering idag och effektivare kompressorer. En kombinerad kyl och frys drar ungefär 200 kilowattimmar per år, att jämföra med för 10 år sedan då en liknande produkt drog dubbelt så mycket och för 15 år sedan tredubbelt så mycket. Vitvaror generellt, även typ tvätt och diskmaskiner, har blivit mycket mer energieffektiva än för några år sedan. Tvättar man i 40 grader istället för 60 så kan man nästan halvera energianvändningen. Generellt när man ska köpa nytt så ska man hålla koll på energimärkningen. Det är ju ett A med ett gäng plustecken efter. Ju fler plus desto mer energieffektiv är produkten. Skippa torktumlaren om du bygger om. Det går åt betydligt mer energi, typ tre gånger så mycket, att torka tvätten i en torktumlare än det gör att tvätta den.      

Dina tre bästa tips till någon som funderar på att ekorenovera?
- Ta din tid, läs på ordentligt och ta hjälp av oss som jobbar med detta. Hör gärna av dig till mig för lite gratistips.
- Gör den där planen vi nämnde i början och satsa på så få material och så naturliga som möjligt. Och framförallt gör så lite som möjligt.
- Dela med dig! Sprid ditt arbete via Instagram och andra sociala medier, sprid kunskapen och erfarenheten. Den behövs! 

Lycka till!

Milla :-)