Förra veckan gästade jag Bostadspodden för att prata ekorenovering med Kalle Nilvér och Josephine Linghammar på Booli. Klicka här för att lyssna eller läs sammanfattningen nedan.
Vad innebär ekorenovering?
Ekorenovering, som vi använder begreppet, handlar om 2 saker.
1. Hushålla med resurser och värna om miljön och klimat. Renoveringen
ska lämna så litet avtryck på miljön som möjligt. Det innebär att välja
energieffektivare vitvaror, välja en mer effektiv ventilationslösning än vad
man har idag, en bra isolering, återvinningsbara material, byta ut till
energieffektiva fönster osv.
2. Giftminimera hemmet för att skapa en sund och hälsosam inomhusmiljö. Det
innebär i praktiken att renovera med så naturliga material som möjligt som inte
förstör inomhusluften och påverkar vår hälsa negativt.
Varför är det här viktigt?
Genomsnittssvensken flyttar 10 gånger på en livstid och svenskarna ligger,
tillsammans med danskarna, i topp globalt när det gäller att renovera bara för
att förnya stilen i hemmet. I många kulturer exempelvis Japan är det
betydligt vanligare att man renoverar för att ändra en funktion eller skapa mer
utrymme.
Byggmaterialbranschen är en bransch som omsätter miljarder i Sverige och
försäljningen av byggmaterial ökar hela tiden. Under januari-februari i år
ökade omsättningen med cirka 7 % jämfört med samma period förra året. Cirka 35
% av försäljningen är direkt till privatpersoner. Ytterligare en stor del säljs
till hantverkare som ska renovera åt privatpersoner. Många byggprodukter
innehåller giftiga ämnen, ämnen som vi vanliga människor har dålig koll på men
som kan påverka oss mycket.
Hur ser det ut med lagar och
regleringar på området? Vad finns det för konsumentskydd?
Byggmaterial är ett relativt oreglerat produktområde. Sverige har flera miljömål
på nationell nivå varav ett handlar om giftfri miljö. Där ingår bland annat att
man ska se över farliga kemikalier i byggmaterial. För några år sedan fick
Kemikalieinspektionen i uppdrag av regeringen att kartlägga farliga ämnen i
byggprodukter. Då identifierade man 46 ämnen som bedömdes vara särskilt
farliga. Med särskilt farliga menar man att de är:
- Cancerogena
- Reproduktionstoxiska (stör vår fortplantningsförmåga)
- Allergiframkallande
- Hormonstörande
- Mutagena (d.v.s att de ändrar vår DNA-sammansättning)
I flera andra länder inom EU t ex Tyskland, Frankrike och Belgien finns
nationella regler mot ett trettiotal av dessa ämnen. I Sverige finns regler mot
ett enda av dessa ämnen och det är formaldehyd som återfinns bland annat i
spånskivor. Kemikalieinspektionen menar att konsumentskyddet är för svagt,
speciellt för barn som exponeras mer än vuxna för ämnen i både luft och damm
inomhus. Kemikalieinspektionen har därför föreslagit att Sverige ska införa gränsvärden
på vissa kemikalier, på samma sätt som andra länder har gjort.
Vilka ämnen är man rädd för?
En typisk inomhusmiljö innehåller över 6000 organiska ämnen varav ungefär
en tiondel kommer från byggmaterial. Byggmaterial emitterar farliga kemikalier både
i gasform men även i form av partiklar som kan samlas i golvdamm och liknande.
Vissa produktgrupper emitterar mer än andra exempelvis lim och fogar medan
tapeter släpper ut betydligt mindre. Vissa produkter är farliga genom hela sin
livscykel, från att de tillverkas, används, till att de rivs ut och kastas.
Man pratar om två grupper av ämnen, flyktiga organiska ämnen (VOC:er) och
semi flyktiga organiska ämnen (SVOC). Halten av VOC:er är generellt högre
inomhus än utomhus och det är också dessa, alltså flyktiga organiska ämnen, som
är vanligast i byggprodukter. De släpper ut höga koncentrationer i början och
sen övergår det till en låg, konstant nivå inom ett par månader upp till ett år
från byggtillfället. VOC:er emitterar oberoende av hur omgivningsmiljön är
medan den andra gruppen, SVOC, påverkas av omgivningen, som t ex vilket
luftfuktighet det är i lägenheten, vilket temperatur det är och hur
ventilationen funkar. Exempel på SVOC:er är ftalater, mjukgörare,
flamskyddsmedel, konserveringsmedel etc. Ftalater är hormonstörande och hyfsat
vanliga i kablar, ledningar, golv, våtrumstapeter osv. Ftalater finns även i
målarfärg, tätningsmedel, lim och ytbehandlingsmedel.
PVC innehåller ofta mjukgörare av olika slag, exempelvis ftalater.
Byggsektorn är den bransch där man använder mest pvc –plast, uppskattningsvis
80 % av pvc:n i Sverige används i byggsektorn. PVC tillverkas av vinylklorid
som är cancerframkallande. PVC finns i kablar, golv, på väggar (typ
våtrumstapeter) och i ledningar. Det säljs fortfarande hyfsat stora mängder
plastgolv i Sverige, både sådana som innehåller pvc men även de som inte gör
det. typ 6 miljoner kvadratmeter per år. Billigt slitstarkt och håller länge.
För att göra det lite extra knepigt så räcker det inte att läsa innehållsföreteckningen
för att veta vilka ämnen som en byggprodukt släpper ut. Vissa produkter
emitterar nämligen andra ämnen än vad som står i innehållsförteckningen. När en
byggprodukt bryts ned eller reagerar på något annat ämne kan det nämligen
uppstå andra emissioner. Emissionerna kan också ändras när materialet åldras
eller slits.
Vilken åtgärd gör störst skillnad?
Att välja sunda och miljövänliga material till ytskikten, ytskikten utgör
största delen i ett boende (golv, väggar, tak) Behöver du prioritera så satsa
på sovrummet först, där spenderar vi i regel flest timmar på ett dygn.
Att ventilera rätt är viktigt. Genom att hålla en hög luftomsättning så
skapas en sundare miljö. Om ventilationen är dålig så kan man skapa ett
kraftigt undertryck vilket gör att det kan sippra in luft med dåliga ämnen från
husgrunden, vinden eller liknande.
Om man inte vill renovera alls kan man också lägga lite tid på att hålla
hemmet välstädat. Många ämnen fastnar som sagt i dammet så det är viktigt att
våttorka ibland och dammsuga ganska ofta.
Var börjar man?
Gör en plan för din renovering där du spaltar upp vad som behöver göras.
Sätt gärna stilen för hela boendet direkt, exempelvis genom mood boards eller
inspirationstavlor där man sätter färgskalan för hela boendet direkt.
Skriv en materialförteckning och en inköpslista. Satsa på så få och så naturliga material som möjligt. Materialen ska ha lång livslängd och gärna komma från förnyelsebara källor. Exempel på bra material är lin, ull, trä, sten, tegel, lera, linoleum och kork.Välj gärna golv av massivt trä, helst klickgolv så du slipper använda lim. Stäm av materialförteckningen med ditt försäkringsbolag.
Leta rätt på bra hantverkare. Berätta vad du har för plan och kolla att de klarar detta kompetensmässigt. Renovera gärna på sommaren eller våren, när det är lätt att vädra.
När du ska inreda så kan du gärna köpa gäller inredning är det hyfsat enkelt, det finns många bra alternativ i naturliga material som massivt trä osv. Välj produkter som kan återvinnas, återanvändas eller brytas ned i naturliga kretslopp.
Avslutningsvis; spika en underhållsplan där du kort skriver ned hur du ska ta hand om ditt hem. Hur ofta ska filtret i ventilationsaggregatet bytas, hur ofta behöver golvet såpas och köksbänkskivan oljas etc. Lägger man ett kalkstensgolv ska man exempelvis inte använda rengöring med salt i, för då vittrar stenen. Ta hand om dina grejer. Det tycker jag är kärnan i ekorenoveringarna, att skapa något som håller och som man tar hand om.
Hur vet man om ett byggmaterial är
bra eller inte?
En bra grundregel är att välja så naturliga material som möjligt. Exempel
på bra material är lin, ull, lera, trä, sten, tegel, kork och linoleum. Undvik
antibakteriella produkter, vinyl, spånskivor, mineralull, cellplast, fogskum,
primers, flytspackel och fogmassa.
När man köper kemiska produkter ska man välja sådana med så låg halt av
flyktiga organiska ämnen som möjligt. Dubbelkolla gärna om produkten finns på
bastaonline.se. De produkter som finns med där lever upp till kraven som finns
i REACH – EUs allmänna lagstiftning om kemikalier.
Det finns även flera miljömärkningar av byggprodukter, bland annat vår
nordiska märkning Svanen som ställer vissa krav på hälsa, miljö och funktion.
Den finns på färg, spackel, lim, fogmassor, köksinredning, linoleumgolv osv. På
EU-nivå finns ju EU Ecolabel som fungerar på ett liknande sätt som Svanen.
Naturskyddsföreningen har en egen miljömärkning som heter Bra Miljöval.
Produkter som är märkta med bra miljval ska vara skonsamma mot miljön och
hälsan. Cancerogena ämnen och reproduktionstoxiska ämnen är förbjudna inom den
här märkningen. Det är en bra märkning, däremot är den inte så vanlig bland
just byggprodukter. Tillverkarna till byggmaterial vill ofta ha internationella
märkningar eftersom varorna också ska gå att exportera. Sen har ju Astma och
allergiförbundet sin Svalan märkning. Den märkningen är fokuserad på en sund
och hälsosam inomhusmiljö som allergier och personer med hög känslighet ska
tåla. Träprodukter får gärna vara FSC-certifierade. Då kommer de från skogar
som brukas på ett hållbart sätt. Det finns CE-märkning på byggprodukter men den
är ganska vag.
Många produkter har säkerhetsdatablad. Det funkar som så att företag som
säljer kemiska produkter måste kunna redovisa för användaren vad produkterna
innehåller. De är dock inte skyldiga att lämna ut säkerhetsdatablad till
privatpersoner men ofta finns dessa blad att hitta på företagets hemsida. Jag
gick in och läste ett vanligt säkerhetsdatablad till ett vanligt finspackel som
säljs på byggmarknaderna. Där kan du både se varningssymboler, t ex om det
irriterar huden eller orsakar ögonskador. Det brukar också stå ”undvik att
andas in damm”. I säkerhetsdatabladen finns avsnitt 11 som heter
”Toxokologisk information”. Där kan du se om de är cancerogena,
reproduktionstoxiska, mutagent osv. När jag har gått in random och kollat på
dessa blad så står det ofta ”inte klassificerat”. I avsnitt 12 har du ekologisk
information där det framgår om produkten är biologiskt nedbrytbar osv. I
produktbladet för samma produkt står att den är plastförstärkt och avger mycket
låga emissioner.
Är det svårt att få tag på material?
Kan man köpa färg och spackel i en vanlig affär?
Färg är nog det enklaste att få tag i, där går det att hitta bra alternativ
i vanliga färghandeln. Annars tycker jag man kan handla i byggnadsvårdsbutiker.
På nätet finns ekologiskabyggvaruhuset.se och färgfabriken.com. Även
byggfabriken.com har ett bra utbud.
Hur hittar jag personer som kan det
här med ekorenovering?
Man får gärna vända sig till oss på Ekorummet. Ett annat tips är att köpa
boken Rumsrent av Katarina Johansson. Det är en bra guide till ekorenoveringar.
Prenumerera på tidningen Kloka Hem. De har bra faktaartiklar och mycket
inspiration. Där svarar också gurun Varis Bokalders på byggfrågor. Han håller
även kurser i hur man bygger ekohem.På webben finns Ekobyggportalen.se där
Catarina Bulow skriver massor av superbra artiklar. Kolla även på
klimatsmart.se som tipsar om hantverkare och produkter som är hållbara.
Var kan man spara in mest
energimässigt?
Man kan sänka energiförbrukningen hyfsat bra utan att renovera eller byta
ut befintliga vitvaror. Till exempel minskas energianvändningen med cirka 5 %
om man sänker inomhustemperaturen med 1 grad. Diska i maskin istället för
att diska för hand. Det går åt mindre varmvatten i diskmaskinen jämfört med att
diska för hand. Man kan kolla att man har ställt in temperaturen i kyl
och frys rätt. Rekommendationen från Energimyndigheten är att kylen ska vara
inställd på + 5 och frysen -18. Det är både bra för maten och för
energiförbrukningen. För varje grad man minskar så ökar energiförbrukningen med
cirka 5 %. Ska man renovera om köket så kan man gärna undvika att placera kyl
och frys bredvid spisen. När spisen blir varm behöver nämligen kyl och frys
jobba lite extra för att hålla temperaturen. Surfa gärna in på
Energimyndigheten, de har många bra besparingstips på sin sajt.
Om man har möjlighet att byta ut en
vitvara, vilken är då viktigast att byta ut?
Kyl och frys står ju på dygnet runt och är ofta de vitvaror i hemmet som
drar mest energi. De har ju dock blivit väldigt mycket energieffektivare än vad
de var för en tio-femton år sedan. De har tjockare isolering idag och
effektivare kompressorer. En kombinerad kyl och frys drar ungefär 200
kilowattimmar per år, att jämföra med för 10 år sedan då en liknande produkt
drog dubbelt så mycket och för 15 år sedan tredubbelt så mycket. Vitvaror
generellt, även typ tvätt och diskmaskiner, har blivit mycket mer
energieffektiva än för några år sedan. Tvättar man i 40 grader istället för 60
så kan man nästan halvera energianvändningen. Generellt när man ska köpa nytt
så ska man hålla koll på energimärkningen. Det är ju ett A med ett gäng
plustecken efter. Ju fler plus desto mer energieffektiv är produkten. Skippa
torktumlaren om du bygger om. Det går åt betydligt mer energi, typ tre gånger
så mycket, att torka tvätten i en torktumlare än det gör att tvätta
den.
Dina tre bästa tips till någon som funderar på att ekorenovera?
- Ta din tid, läs på ordentligt och ta hjälp av oss som jobbar med detta.
Hör gärna av dig till mig för lite gratistips.
- Gör den där planen vi nämnde i början och satsa på så få material och så
naturliga som möjligt. Och framförallt gör så lite som möjligt.
- Dela med dig! Sprid ditt arbete via Instagram och andra sociala medier,
sprid kunskapen och erfarenheten. Den behövs!
Lycka till!
Milla :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar